Fondåret 2012 gav svenska folket 7 % eller 140 miljarder i tillväxt på sina fondpengar.
”Svenska fondsparare fick 2012 en avkastning som är dubbelt så bra som snittet. Anledningen är ett ovanligt bra år för både aktie-, bland- och obligationsfonder. Men många sparare har inte upptäckt uppgången”, säger Claes Hemberg, sparekonom Avanza Bank.
”Spararnas skepsis har också minskat jämfört med fjolåret. De stora försäljningarna är avslutade. Äldre har ändå fortsatt sälja exempelvis Allemansfonder medan unga nysparar mest. De ungas optimism märks tydligt i nyare sparformer såsom 400 000 nya ISK-konton och mer nysparande i lågprisfonder”, säger Hemberg.
Svenskarna har under året gått över den historiska nivån på 2 000 miljarder i fondsparande. Dessvärre har fondavgiften också slagit rekord. Svenska folket betalade 24,5 miljarder i fondavgifter under 2012, vilket motsvarar 17 % av avkastningen i avgifter. Räknar vi in även med kontoavgifter så kan den verkliga siffran vara dubbelt så stor. Två trender som pekar mot mer kostnadsmedvetna sparare har dock vuxit fram under 2012; nysparande i lågprisfonder och sparande i lågskattekontot Investeringssparkonto (ISK).
”Nysparandet i lågprisfonder har ökat med 13 miljarder. Men andelen av hela sparandet i aktiefonder är fortsatt blygsam och endast 2-3 % av svenskarna sparar i lågprisfonder. Dubbelt så många eller 425 000 har redan nu under första året tagit chansen att öppna det nya lågskattekontot ISK. Här är kontoavgiften noll och skatten mer fördelaktig för pengar i aktiefonder, säger Hemberg.
Svenskarnas intresse för sina fonder kan ändå beskrivas som lågt. Få har bytt fonder och det mesta av det totala nysparandet har gått till vanliga sparkonton.
”Den ekonomiska debatten har mest missat plånboksfrågorna och så kallad makroekonomi har tröttat ut spararnas nyfikenhet. Efter flera år med fokus på statliga underskott mm väntar vi oss 2013 en debatt som mer återgår till de för spararna mer handfasta frågorna. Det kommer också gynna sparare som vill bry sig om sina pengar”, säger Hemberg.
Många fondsparare har därför missat uppgången och nysparandet och antalet fondbyten faller tvärt jämfört med fjolåret. Vanliga sparkonton har istället tagit över 100 miljarder av nysparandet. Nya pengar till fondsparande stannar på 87 miljarder, vilket är 63 % under det historiska snittet. Fondhandeln faller med 22 % till 87 (111) miljarder per månad.
Fonderna som lockat mest i kronor räknat har i år varit obligationsfonder med 18 (4) miljarder. Förklaringen är Företagsobligationsfonder. Även blandfonder lockar 12 (29) miljarder av sparkronorna, vilket är en högre siffra än historiskt. Svenskarnas val av aktiefonder är fortsatt svagt eller -1,6 (-55) miljarder. Svenskarna säljer Allemansfonder med -11 (-31) miljarder. Mest vinner istället globalfonderna 9 (10) miljarder. Tillväxtfonder har under året vuxit påtagligt och Rysslandsfonder fortsätter att tappa klart mest.
Fondvinsten blev 140 miljarder
Svenska folket tjänade 140 miljarder eller 7 % på sina fondpengar 2012.
Av årets fondvinst finns minst i de korta räntefonderna med endast 2 % av totala fondavkastningen. Istället är det blandfonderna som överraskar mest och står för 28 % av tillväxten. Blandfonderna har dels lockat mycket nysparande men också givit avkastning långt över det normala, tack vare starka obligationer och börs starkare än snittet.
”Totalt sätt har aktiefonderna givit mest eller 94 miljarder, vilket är 66 % av totala avkastningen 2012. Många missade dock tåget då nysparandet i aktiefonder backar strax under noll: -1.6 mdr”, säger Hemberg.
Tack vare ett stort nysparande i början på året så slutar nysparandet på plus. ISK-kontot har framför allt lockat unga sparare. Av dem är det 7 % som öppnat ett ISK-konto. Ofta öppnas det nytt månadssparande i början av året. Nysparandet rör sig än så länge om småpengar. På sikt kan kontot däremot bli viktigt för miljontals svenskar. Majoriteten av spararna känner däremot inte till kontot. Här har bankbranschen ett stort ansvar.
Få fondbyten
Det goda fondåret 2012 har däremot gått många svenskar förbi. Svenska fondsparare har inte varit så ointresserade av sitt sparande på över ett årtionde. Från toppår i mitten på 2000-talet då 4 av 10 svenskar bytte fonder under år är nivån nu halverad. Knappt 2 av 10 svenskar har bytt fonder under 2012.
Mest inverkan har valet av PPM-fonder.
”Det är direkt motsägelsefullt kan en tycka när det vanligaste valet PPM-soffan imponerat med en avkastning på ca 20 %. Men det känner spararna inte till”, säger Hemberg.
Av fjolårets byten gjordes i år endast en fjärdedel eller 1,1 miljoner byten. Även antalet sparare som har bytt faller tvärt. Orsaken är mest beroende på sämre internetservice då spararna inte längre kan byta PPM fonder via sin ordinarie bank. Men också mer intensiva PPM-säljare som nu tros ha över 1 miljon kunder, till en PPM-tjänst som är sämre och dyrare än statens PPM-soffa. PPM-myndigheten har svarat med att erbjuda en PPM-app och bättre mätverktyg på sajten. Men kunskaperna hos svenskarna är för låga. En bred folkbildning saknas. Istället har PPM-systemet mötts av osedvanligt mycket kritik senaste månaderna, från politiker och försäkringsbolag, med olika egenintressen.
Allemansfonder (Sverige/global) på väg ut
Senaste tre åren har uttagen ur Allemansfonder varit betydande. Bara sista två åren har uttagen varit 42 miljarder. Under samma tid har nysparandet i globalfonder ökat 19 miljarder. Detta har givit svenskarna en större tonvikt vid bredare globala marknader och gynnats mer av stigande dollar. Bland övriga fonder har USA lockat mest nysparande och ökat mest eller nära 50 % senaste tre åren. Östeuropa står för det stora raset från 70 till 45 mdr i fondvolym. Andra förlorare är Asien, Europa, Kina och Indien. Branschfonder ligger däremot stilla. Störst bland övriga fonder är idag Andra marknader, som är kring noll senaste tre åren och landar på 60 mdr i år. Här ingår världens framtida jättar som Tillväxtfonder, BRIC-fonder, Latinamerika och Afrika. Men också länder som Indonesien, Australien och Pakistan. Senaste tre åren tappar Kina, Östeuropa och Indien mest. Andelen svenskar som direkt fondsparar i Kina har minskat från 15 till 12 %. Även fallet i Indienfonder är från 11 till 8 %. Mest stabilt är intresset för Latinamerika, Brasilien och Afrika. Andelen som sparar direkt i något tillväxtland är stabilt på 32 %. Den högsta nivån som uppmäts är från 2007. Då direktsparade 39 % i ett tillväxtland.
Källa: Avanza Bank.
