I april var den årliga tillväxttakten för de monetära finansinstitutens (MFI:s) utlåning till hushåll 9,2 procent. Som MFI räknas exempelvis banker och bostadsinstitut. Tillväxttakten har legat stabilt på 9,2-9,3 procent sedan december 2009. I april 2009 låg tillväxttakten på utlåning till hushåll på 8,0 procent.
Vid utgången av april hade hushållen sammanlagt lån hos MFI på 2 387 miljarder kronor. Utlåning till bostadsändamål stod för 1 598 miljarder medan hushållens konsumtionslån stod för 153 miljarder. Tillväxttakten för hushållens bostadslån var 11,0 procent medan konsumtionslånens tillväxttakt var 4,9 procent. Motsvarande period år 2009 hade bostadslånen en tillväxttakt på 10,5 procent och konsumtionslånen en tillväxttakt på 7,6 procent.
MFI:s utlåning till icke-finansiella företag forsätter att uppvisa negativ tillväxttakt. I april var tillväxttakten -5,1 procent medan den var -4,9 procent i mars. Utlåningen till icke-finansiella företag uppgick vid utgången av april till 1 684 miljarder. I april 2009 uppgick utlåningen till icke-finansiella företag till 1 775 miljarder och tillväxttakten var då 6,8 procent.
Tillväxttakt, utlåning till hushåll och icke-finansiella företag
Ränta och tillväxt, utlåning till hushåll och icke-finansiella företag
| Ränta, hushållens nya låneavtal | Tillväxttakt, utlåning till hushåll | Ränta, icke-finansiella företags nya låneavtal | Tillväxttakt, utlåning till icke-finansiella företag | |
|---|---|---|---|---|
| Procent | Procent | Procent | Procent | |
|
apr-09
|
2,28% | 8,0% | 1,86% | 6,8% |
|
mar-10
|
2,06% | 9,3% | 1,83% | -4,9% |
|
apr-10
|
2,13% | 9,2% | 1,75% | -5,1% |
Högre räntor till hushåll
MFI:s utlåningsräntor till hushåll steg något i april jämfört med mars. Den genomsnittliga räntan på hushållens nya låneavtal hos MFI var 2,13 procent i april mot 2,06 procent i mars. Stigande räntor uppvisades både för korta och långa räntebindningstider. Den genomsnittliga räntan på hushållens nya låneavtal hos MFI har haft en svagt uppåtgående trend sedan januari då räntan var 1,98 procentenheter.
Av hushållens nya lån från bostadsinstitut togs i april 79,6 procent av lånebeloppet med rörlig ränta, medan 20,4 procent togs med bunden. I mars var motsvarande andel 78,7 respektive 21,3 procent. Andelen rörliga lån i april ökade därmed åter under april efter att tidigare under året uppvisat en nedåtgående trend.
MFI:s utlåningsräntor på nya avtal till icke-finansiella företag var i april i genomsnitt 1,75 procent. Detta var lägre än i mars då räntan var 1,83 procent. I april 2009 var räntan på nya låneavtal till icke-finansiella företag 1,86 procent.
Nya rapportörer av räntestatistik
I Finansmarknadsstatistiken för april har urvalet av rapportörer av räntestatistik utökats. Till följd av det har ett antal ränteserier förändrats bakåt till och med september 2009. För MFI har det främst påverkat räntesatserna för kontokrediter samt konsumtionskrediter. För vidare information se avsnitt 5.11 i publikationen Finansmarknadsstatistik april 2010.
Lägre tillväxttakt för M3
Tillväxttakten i det breda penningmängdsmåttet, M3 minskade från 2,7 procent i mars (reviderad siffra) till 0,0 procent i april. Det är framförallt en minskning av allmänhetens innehav av korta värdepapper som ligger bakom nedgången. M3 uppgick sammanlagt till 2 191 miljarder i april, en minskning med 16 miljarder jämfört med mars.
Tillväxttakten för det smala penningmängdsmåttet, M1, var i april 7,4 procent. Det var en ökning jämfört med mars då tillväxttakten var 7,0 procent. M1 uppgick totalt till 1 617 miljarder.
Penningmängd, årlig tillväxttakt
M1 består av allmänhetens innehav av sedlar och mynt samt allmänhetens avistainlåning i MFI och staten. M3 inkluderar förutom M1 även inlåning med vissa villkor, repor, andelar i penningmarknadsfonder och korta värdepapper.
Definitioner och förklaringar
SCB sammanställer, på uppdrag av Riksbanken, finansmarknadsstatistiken månadsvis. Statistiken bygger i huvudsak på rapportering från monetära finansinstitut (MFI) vilket innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder).
Källa: scb
