EU:s fiskeministrar har i dag den 19 december kommit överens om 2019 års kvoter gällande fisket i EU:s vatten i Västerhavet och i vissa vatten utanför EU. Ytterligare steg togs för att uppnå målen i den gemensamma fiskeripolitiken om ett hållbart fiske. Överenskommelsen omfattar också en begränsning för ålfiske i Atlanten, Östersjön och Medelhavet. Nytt för 2019 är att regleringen avser all ål, vilket innebär även glasål, och att fritidsfisket samt Medelhavet omfattas av regleringen.
Varje år på jordbruks- och fiskerådet i december fastställs kommande års fiskemöjligheter för EU:s vatten i Västerhavet, det vill säga Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Atlanten och Medelhavet samt för EU:s fiske i tredje länders vatten.
Beslutet fattades sent på natten efter två dagars förhandlingar. Resultatet av förhandlingarna innebär att fler bestånd fiskas enligt målet om maximal hållbar avkastning. Detta gäller också för majoriteten av de svenska kvoterna, bland annat för torsk, kolja, gråsej, vitling, rödspätta, sjötunga, havskräfta och räka. Under nästa år införs också landningsskyldighet för alla kvoterade arter inom EU, vilket innebär att all fångst – även bifångst – inte längre får kastas samt måste föras i land. Landningsskyldigheten är en av de viktigaste principerna i den gemensamma fiskeripolitiken.
Beslutet innebär också ett fortsatt tre månaders fiskestopp för fiske efter ål i Östersjön och Atlanten. Nästa år utvidgas fiskestoppet till att också omfatta glasål, vilket är ål som är mindre än 12 centimeter, fritidsfiske samt ålfisket i Medelhavet.
– Det har varit ett hårt jobb för att utöka fiskestoppet av ål så att det omfattar hela EU och alla ålens livsstadier. Det finns i Sverige en bred politisk samsyn i denna fråga, det här beslutet visar att trägen vinner, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.
Källa: Näringsdepartementet
