Alger och bakterier interagerar på ett sätt som inte tidigare varit känt, till exempel kan de anpassa sig efter varandra och dela näringsämnen mellan sig istället för att konkurrera. I sin avhandling från Linnéuniversitetet har Eva Sörenson undersökt hur klimatförändringar och övergödning påverkar de processer som styr hur alger och bakterier bryter ner organiskt material i havet.
Alger och bakterier är livsviktiga för livet i havet. De ingår i den process som kallas den mikrobiella loopen, där de tar upp koldioxid, producerar syre och bryter ner organiskt material. Processen gör så att näring, som kväve och fosfor, transporteras runt i ekosystemen.
I sin avhandling har Eva Sörenson studerat den mikrobiella loopen i detalj, på ett sätt som inte gjorts tidigare. Hon har undersökt vilka arter av alger och bakterier som förekommer tillsammans, på olika ställen i Östersjön och Medelhavet. Hon har också undersökt hur motståndskraftiga de mekanismer som styr processen är mot förändringar i miljön. Till exempel genom övergödning, orsakad av avrinning av näringsämnen från land, eller av stora temperaturskillnader.
Resultaten visade att en sorts alg föredrog en sorts bakterier, trots att de fanns i olika miljöer med olika salthalt.
– Det tyder på att algen och bakterien väljer varandra, de råkar inte bara vara där. Då kan man dra slutsatsen att algen omger sig av de bakterier som gynnas av den och att de är viktiga för varandra, säger Eva Sörenson.
Resultaten visade också att motståndskraften mot förändringar i miljön var relativt hög. Trots att temperaturen förändrades, lyckades algerna och bakterierna i en storskalig algreaktor producera en hög mängd biomassa, måttet på hur väl processen fungerade. Algerna och bakterierna kunde variera vilka arter som var mer dominerande vid olika förhållanden. De kunde också balansera antalet olika typer av alger och bakterier som var aktiva under ett visst temperaturförhållande, så att mångfalden fanns kvar.
Eva Sörenson undersökte dessutom hur den mikrobiella loopen fungerade i en övergödd kustmiljö. Det visade sig att algerna och bakterierna istället för att tävla med varandra om en specifik typ av näringsämnen, delade upp näringsämnen mellan sig.
– Det är väldigt spännande resultat. Det visar hur viktigt deras samarbete är och att de anpassar sig efter varandra på ett sätt som vi inte visste tidigare. Man måste titta på dem tillsammans, inte separat, för att få hela bilden av hur mikroorganismer reagerar på en förändrad miljö.
Eva Sörensons resultat är betydelsefulla för att kunna förstå hur vattenmiljön i till exempel Östersjön påverkas av övergödning och ett framtida varmare klimat.
– Eftersom de här hoten existerar är det grundläggande att förstå hur alger och bakterier samverkar, för att de är så viktiga för havet. Vet man inte det kan man inte göra säkra projiceringar för framtiden.
Källa: Linnéuniversitetet
