Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

94 000 kronor i böter för att textilavfallet innehöll skor och skärp

Biståndsorganisationen Human Bridge transport med insamlade textilier skulle transporteras till en sorteringsanläggning i ett annat EU-land för att förberedas för återbruk. Men tullen i Ystad ansåg att lasten var feldeklarerad eftersom den förutom kläder innehöll skor och skärp, vilket innebär att lasten skulle klassats som hushållsavfall – inte textilavfall. Transporten fick vända och Human Bridge måste nu betala 94 000 kronor i en företagsbot.

– I lagens allra mest bokstavliga mening har vi gjort fel och vi kommer självklart att betala företagsboten. Samtidigt menar vi att en hållbar textilanvändning kräver att vi både ställer om produktionen och ger textilierna ett längre liv. Därför är det vansinne att klassa hela och rena kläder och skor som hushållsavfall, säger Lars Råsberg, biträdande direktor på Human Bridge.

Att finsortera insamlade kläder kräver manuell hantering som är kostsam att göra i Sverige. Därför skickar Human Bridge, liksom många andra insamlingsorganisationer, textilierna till andra länder inom EU för finsortering. Men när en last som deklarerats som textilavfall visade sig innehålla även accessoarer blev den stoppad av tullen i Ystad och tillbakaskickad till avsändaren.

Den svenska tolkningen av EU:s avfallsregler innebär att en last med insamlade kläder inte får klassas som textilavfall om den förutom textilier även innehåller skor, skärp och väskor. Då ska det i stället klassas som hushållsavfall, vilket kräver särskilda tillstånd och föranmälan för att få transporteras utanför Sveriges gränser.

–Att EU och svenska myndigheter väljer att kategorisera fullt användbara kläder och skor som hushållsavfall försvårar för cirkularitet och miljönytta – 94 procent av det vi samlar in går att återanvända eller återvinna, bara 6 procent blir avfall, säger Lars Råsberg.

Enligt Human Bridges egen statistik som inkluderar statistik från kund är 80 procent av de insamlade textilierna möjliga att återbruka, antingen på en svensk/europeisk marknad eller i andra länder, medan 14 procent går till återvinning. Bara 2 procent av det som hamnar i organisationens insamlingskärl är annat än textil eller accessoarer och 4 procent av det som samlas in går till energiåtervinning i form av förbränning.

Human Bridge samlar in kläder, skor och andra textilier och accessoarer som sedan återbrukas eller återvinns. Sedan januari 2024 försorteras all insamlad textil av Human Bridge i Sverige innan den skickas vidare för finsortering i annat EU-land. Den ekonomiska vinsten från försäljningen går till biståndsarbete där rekonditionerad sjukvårdsutrustning skickas till länder i så väl Afrika som Östeuropa och Mellanöstern.

 

Faktaruta: Human Bridges textilinsamlingHuman Bridge samlar in drygt 12 000 ton textil per år, vilket gör dem till den största textilinsamlaren i Sverige.

Textilierna skickas till Litauen och Slovakien för sortering.

33 procent går sedan till secondhandmarknaden i europeiska länder, 32 procent exporteras utanför Europa, 15 procent går till välgörenhet och bistånd, 8 procent blir wipers (torktrasor) eller andra produkter till industrin, 6 procent går till fiber-till-fiberåtervinning, 4 procent till energiåtervinning och 2 procent är annat avfall, icke textilrelaterat.

Faktaruta: Avfallsdirektivet

Den svenska avfallslagstiftningen bygger till stor del på direktiv från EU, bland annat Avfallsdirektivet (2008/98/EG) från 2008, vilket genomgick en större uppdatering 2020. I Sverige regleras detta framför allt i Avfallsförordningen (SFS 2020:614), där kapitel 8 innehåller regler om gränsöverskridande transporter av avfall. Det är Naturvårdsverket som meddelar föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas vid internationella avfallstransporter och hur avfallet ska kategoriseras.

Källa: Human Bridge

Genrebild. Foto: Steffen Zahn , Berlin, Germany