Aftonkuriren besökte vintersportorten Åre för att bland annat prova deras fina skidbackar. Det var slalomåkning som stod på agendan. En av oss fick prova på det för första gången med hjälp av en nybörjarkurs på skidskolan. Vi testade den här gången ett antal av Åres sköna backar ,både i Björnen ,Duved och Rödkullen som de flesta nybörjare skulle kunna åka i. Högzon var svår att nå eller avstängd pga väder och isbildning så det fick vi avstå tyvärr. Det fanns ändå många backar att testa för oss alla. I Åre finns det även ett bra utbud med caféer , restauranger och butiker med allt du kan behöva.
Dagen började med att vår nybörjare Marie skulle prova skidor, och hon var lite nervös. Marie har aldrig stått på ett par slalomskidor så självklart var hon nervös. När vi kom till Skistarshop tog Sebastian emot oss. Han frågade vad Marie hade för storlek. Hon svarade 39-40 i skor. Han hämtade ett par pjäxor och ställde in skidorna och hämtade stavarna.
Vi bokade privat lektion hos Skistar, 568kr., och fick tid med Linnea kl 11:15. Marie var nervös när Linnea kom och frågade hur mycket hon hade åkt tidigare. På en timme hann de gå igenom grunderna med att svänga, ploga och bromsa. De lärde sig även att åka knappliften.
Faktiskt efter lektionen så åkte Marie ända tills kl 14.30 av bara farten. Hon fick lite assistans och uppmuntrande ord på vägen av vår kollega så klart. Var lite mör efteråt, men det gick faktiskt att lära sig åka så pass på en lektion. Om man varvar lektioner med eget slit i backen så går det riktigt fort att lära sig grunderna.
Hon var jätteduktig och åkte sen även lite grann i Björnen där det finns många lätta backar för nybörjare. Nu höll hon sig till Vargbacken som ändå är blå pist till en del. Senare körde vi även i Hamrebackens nedre del och det gick ganska bra. Sen blev det ju lite kallt ett tag så då var det extra tufft. Men Marie kämpade på bra tycker vi och lyckades över förväntan med tanke på att hon aldrig stått på slalomskidor förrut.
Arnold, vår andre kollega, var som slalomåkare ganska ringrostig , men klarade sig hyfsat efter en del slit och instruktioner från kollegorna. Han började med de minsta backarna och växte med uppgiften. Sen åkte han till slut både blå och röda backar. Det gick inte så fort, men ner kom han utan allt för många fall eller stopp på vägen. Vi började i nedre delen av Hamrebacken och åkte högre upp allt efter han lyckades bemästra skidorna. Fast när det blev lite brantare blev det lite problem. Fast med övning och när han lärt han sig några bra tricks gick det allt bättre. Vi var borta i Björnen området och då fick han prova på lite snällare backar som passar de flesta ovana åkare. Det var bra och varierat med lite brant och sen lätt och så blir det lite brant och mer utmanande. Det var jättekul tyckte Arnold. För Björnen som inriktat sig på familjer och barn är utmärkt att börja sitt Åre äventyr.
Det är flera blå och några gröna backar för de minsta. Vill man ha lite mer äventyrlig åkning kan man välja de olika skogsstigarna eller åka bort mot Åre-området där de brantare backarna finns. Högzon var tyvärr avstängt mer eller mindre på grund av faran vid avisning av linor och för kraftig blåst för att köra kabinbanan.
Med mer säkerhet så gick det till och med för Arnold att ta sig ner ända uppifrån den röda pisten i Hamrebacken till slut. Mitt i Hamrebacken bredvid skidliften fanns även en restaurang som hade jättegod lunchbuffeé för 100kr som satt bra efter en stunds skidåkande. Bara skönt att värma sig med en kopp choklad eller ta en pilsner som många gjorde.
Stugan vi bodde var mycket bra och låg väldigt bra till med jättefin utsikt ut över Duved. Det var ganska skiftande väder och det var ganska kallt i byn. Temperaturen ställde till det för oss när vi skulle åka manchesteråkning i Åre.
På lördagsmorgonen hade vi bokat att köra och då var det väldigt kallt, närmare -20 grader. Så det var fortsatt problem att komma upp i högzon och kabinbanan var avstängd. Men de fick igång VM6:an-liften. Vår guide tog upp oss 10-15 stycken åksugna till toppen av Stjärnbacken. Han visade var vi fick åka och sedan var det bara att njuta av lite manchesteråkning! Klockan var bara 7.30 på morgonen och solen var sakta på väg upp. Det skulle bli en fin solig dag men det vart också väldigt kallt! När man åker så kallad manchester så har ingen annan åkt där ännu, det smattrar lite under skidorna och man kan verkligen njuta av skidbacken som är lagom brant även om det lutar rejält ibland.
Stjärnbacken är verkligen skön så här på morgonen när det är helt fritt fram. Det är bara du och några enstaka andra som åker upp och ner så mycket de orkar innan alla andra morgonpigga kommer klockan 9 då alla backar öppnar. Det är en fantastisk känsla att vara först i backen såhär och slippa alla uppkörda högar med snö, det är smidigt verkligen. Rekommenderas varmt av mig och min kollega.Vi måste däremot verkligen understryka ta med varma vantar, mössa och sockor. Ni kan bli snabbt nedkylda när det är kallt här i fjällen och speciellt om man åker skidor.
Vi besökte såklart Rödkullen också och körde mest i lätta backarna med Marie och kollegan som provade sin snowboard igen. Arnold stack iväg och hittade ner till Långsvängen som man kan åka hela vägen till Åre by. Långsvängen var ganska rolig tyckte Arnold och åkte även en bit på Åresvängen tillbaka ner till VM8:an.
Bra service med skiduthyrning, det var jätte smidigt att hämta ut utrustning. Man bokar utrustningen hemma och anger sin längd, skostorlek och vikt så justerar de bindningar och gör iordning allt och sen är det är klart när man kommer. Om man vill byta nåt så går det också att lösa ganska enkelt. Arnold var väldigt nöjd med servicen. När man var klar var det bara att returnera skidorna på närmaste Skistarshop.
För de som vill åka lite mer avancerad åkning och inte åker i hopp och jibbparken i Bräcke finns även kurser eller olika utmaningar . Det finns carvingkurser, telemark och en massa andra. De har även kurser i offpistkunskap och fjällsäkerhet som kan vara helt livsavgörande vid tex en olycka. Lavinfaran måste tas på allvar och hållas koll på dagligen. Det står en siffra 1 – 5 som betecknar lavinrisken vid varje lift
Ett fint område som vi inte hann besöka nu är också Ullådalen som har några fina ganska snälla backar. Det är ganska långt upp så det kan vara lite mildare väder här. Om man vill så kan man nå högzon via detta område. Här brukar även den berömda tävlingen skutskutet ha sin målgång sista helgen på säsongen. Det är en riktig folkfest att se fram emot och rekommenderas att testa om ni har möjlighet!
