Riksdagens utredningstjänst har för s gjort en sammanställnining om: Järnvägsinvesteringar i internationellt perspektiv. Där får man siffror på hur långt ner Sverige ligger i bottenskiktet för investeringarna för järnväg och ännu mer för underhållet. Men vad man också får reda på att Sverige har högst kostnadsläge för infrastrukturländer, 185 procent av de 27 länderna i EU27. Prisindexet för hela byggindustrin är 163 för år 2005 enligt en prisundersökning av Eurostat. Det sista skall visserligen sjunkit till 141,3 för år 2009. Men man undrar ändå var finns priskonkurrensen i Sverige? Vilka kartellbildningar och orationella beslut ligger bakom?
I en jämförelse med andra EU-länder ligger investeringarna i järnvägsinfrastruktur för perioden 2007-2013, alltså sju år, på 2.84 procent av 2007 års BNP mot 5.74 procent i snitt i Europa. Dock drar östeuropeiska länder med sin låga BNP upp siffran. Sverige satsar mindre än hälften i pengar till nästan dubbla kostnaden. Vi får alltså aningen över fjärdelen byggd järnväg mot i andra länder i EU.
Då är Sverige ett glesbefolkat land som borde satsa mer än andra för att överkomma avstånden och få regioner stora nog för att skapa en bra arbetsmarknad och ett konkurrenskraftigt näringsliv. Det är synnerligen lönsamt. Utredningen anger att varje ökning av infrastrukturkapitalstocken ger en tillväxt 0.1-0.2 procent och bör ge en samhällsekonomisk avkastning på 20-40 procent med den fördelning mellan BNP och offentlig kapitalstock, 2:1, som Sverige har.
För underhållet är prortionerna ännu sämre 0,8 procent av BNP mot 2.09 för EU-länderna i snitt. Och för reinvesteringar är siffrorna rent otroliga: 0.18 procent mot 2.34. Europa lägger 2.6 gånger mer på underhåll och 13 gånger mer på investeringar än Sverige. Till det vårt höga kostnadsläge. Inte undra på att vi har tågkaos.
För nyinvesteringar ligger vi högre än snittet 1.86 procent mot 1.51 procent. Men det beror på att Sverige under perioden genomför ett antal större projekt, Citybanan, Citytunneln och Botniabanan. Men när dessa är genomförda faller vi till botten även där. Från 2010 till 2014 kalkylerar Borg med att investeringsbudgeten skall ha minskat med i det närmaste två tredjedelar till 5 miljarder kronor. Då är det fråga om styvt 1.5 promille av BNP i nyinvesteringar. Järnvägsfrämjandet vill ha investeringar i järnväg på en procent av BNP.
Hans Sternlycke
Källa: Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet.
