Stockholm 16 mars 2011 – Tidigt igårmorse tog sig Greenpeace-aktivister upp på fasaden på kärnkraftsindustrins bolag SKB:s huvudkontor i centrala Stockholm. Där vecklade de ut en stor banderoll med en parafras på Munchs ”Skriet”. Ytterligare aktivister iförda Skriet-masker protesterade vid huvudentrén med budskapet: ”Ett beslut – 100 000 år av konsekvenser. Rösta nej!”.
Orsaken är att de åtta ledamöterna i SKB:s styrelse idag beslutar om de ska lämna in sin ansökan om slutförvar av kärnavfall till Strålskyddsmyndigheten. SKB vill gräva ned Sveriges dödliga, radioaktiva kärnavfall i berggrunden och lämna det där, trots att metoden underkänts av flera forskare som bland annat menar att radioaktiviteten riskerar att läcka ut.
– De enskilda ledamöterna i SKB:s styrelse måste inse att de har ett personligt, moraliskt och medmänskligt ansvar för över 3000 framtida generationer och deras rätt till säkerhet. Dessa åtta kan idag välja att kortsiktigt gynna kärnkraftsindustrins iver att få kärnavfallsfrågan att framstå som löst. Eller så kan de ta ett långsiktigt ansvar och rösta nej till att lämna in en ansökan som baseras på en riskabel och hårt kritiserad metod, säger Martina Krüger, ansvarig för energifrågor på Greenpeace.
Metoden som kärnkraftsindustrins bolag SKB vill använda sig av är densamma som de låst fast sig vid sedan de snabbutvecklade den för trettio år sedan. Efter det har de inte på allvar undersökt andra alternativ. Metoden, KBS-3, går ut på att placera kärnavfallet i berggrunden, inneslutet i stål- och kopparkapslar med bentonit (ett svällande material som även används som kattsand) emellan. Det är en åtgärd som måste lyckas hålla avfallet isolerat från människor och miljö i minst 100 000 år – dubbelt så lång tid som det bott människor i Europa och tio gånger längre än Sverige varit isfritt.
Men metoden, och SKB:s sätt att hantera sin egen forskning kring den, har mött hård kritik exempelvis från forskare knutna till KTH och statliga Kärnavfallsrådet.
– Sedan regeringen förra året öppnade upp för möjligheten att bygga ny kärnkraft i Sverige är industrin ivrig att bli av med ett av de stora hindren för ny kärnkraft, det olösta problemet med kärnavfallet. Men den ivern får inte leda till att SKB gör sig döv för kritik och försöker pressa igenom en ansökan som baseras på en undermålig metod, säger Martina Krüger.
Källa: Greenpeace
