Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Aktivister avhysta efter 90 timmar på arktisk oljerigg

Greenpeace-aktivister och en dansk flottbåt nära oljeriggen Foto: Greenpeace

Det två Greenpeace-aktivister som befunnit sig i en överlevnadskapsel ombord på oljeborriggen Leiv Eiriksson utanför Grönland sedan i söndags, blev i natt arresterade av grönländsk polis.Aktivisterna har hindrat det brittiska oljebolaget Cairn Energy från att borra i fyra dygn och blev arresterade utan dramatik.

Aktionen har bidragit till en kritisk debatt, både på och utanför Grönland, om Cairns riskabla och miljöfientliga djuphavsborrningar i grönländska Arktis.
Särskild uppmärksamhet har varit kring de fakta att Cairn och det grönländska självstyret hemlighåller beredskapsplanen för eventuella oljeolyckor, samt att oljebolaget har fått tillåtelse att släppa ut mer rödlistade kemikalier för var och ett av sina borrhål än Norge och Danmark tillsammans släpper ut på ett helt år.

–    Borrningarna är ett tydligt exempel på att oljeindustrin inte har några gränser i jakten på mer olja och klimatförstörelse. Arktis behöver skydd, inte oljekatastrofer. Vi kommer att fortsätta kampen för ett skyddat Arktis, och hoppas att Sverige som ordförande i Arktiska rådet och de andra arktiska länderna kommer att ta sitt ansvar, säger Therese Jacobson, ekotoxikolog och havsmiljöansvarig på Greenpeace.

Dokument från det brittiska utrikesdepartementet som offentliggjordes förra veckan, bekräftar att även de bedömer att det inte finns teknik eller praktiska möjligheter för att sanera en större oljeolycka i arktiska farvatten.

Fakta

  • Cairn planerar fyra borrningar i borrfälten Lady Franklin, Atammik, Eqqua och Napariaq, men har tillstånd för upp till sju.
  • Det nordligaste borrhålet ligger norr om Diskoön vid 71 breddgraden och det djupaste är på 1500 meter – samma djup som Deepwater Horizon, som förra året släppte ut mer än 700 miljoner liter olja till den Mexikanska golfen.
  • För de två nordligaste borrningarna har Cairn tillstånd att borra till den 1oktober och för de två sydligare – utanför Nuuk –  får borra de fram till den 1 december.
  • Varje provborrning släpper ut minst 45 ton rödlistade kemikalier. Norge släpper ut 32 ton om året från alla sina borrningar och Danmark 1.6 ton.
  • Sundet mellan Kanada och Grönland, där borrningarna är planerade, är också känt som isbergsallén, på grund av att en mängd stora glaciärer kalvar isberg ut i farvattnet. Detta område spelar också en stor roll för det grönländska fisket som står för 88 procent av landets exportintäkter.
  • De grönländska oljeborrningarna var på samråd mellan den 2 mars och den 15 april. Tillstånden gavs den 9 Maj. 16 remissvar finns offentliggjorda på nanoq.gl.
  • Tillstånden gavs under förutsättning att Cairn lade fram en plan för utfasning av de rödlistade kemikalierna. Det har Cairn inte gjort.

Källa: Greenpeace