Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Anders Behring Breivik och självförverkligandet

 

Anders Breivik i militäruniform Foto: Wikimedia

Massmördaren Anders Behring Breivik ska ha gjort attentaten i Norge mest för få maximal medial uppmärksamhet enligt demoex. De går igenom i sin artikel lite om varför han gjorde som han gjorde, och visar på andra exempel i historien som när Herostratos 356 f kr brände ner Artemistemplet i Efesos för att hamna i historieböckerna.

Anders Behring Breivik önskade sig en öppen häktningsförhandling där han tänkte bära uniform. Så blev det inte. Eftersom Breivik iscensatte attentaten i Oslo och på Utöya för att få maximal medial uppmärksamhet så ska han naturligtvis inte få det. Istället kommer han att isoleras de närmaste veckorna.

Den psykologiska mekanismen bakom Breiviks dåd är välkänd. År 356 f kr brände Herostratos ner Artemistemplet i Efesos för att hamna i historieböckerna. Han dömdes till döden och samtidens politiker försökte radera honom ur historien genom att införa dödsstraff för att nämna hans namn. Uppenbarligen lyckades inte taktiken den gången. Namnet Anders Behring Breivik lär också gå till historien, namnet ger redan över sju miljoner träffar på Google.

Herostratisk ryktbarhet – att nå uppmärksamhet genom ett illdåd – är tabu. Vi kommer inte förlåta Breivik, men kanske går det att förstå hur han kunde handla så fel. I vår mediala kultur kretsar mycket kring kändisskap. Drivkraften att bli känd delar Anders Behring Breivik med miljoner andra. Breivik var medveten om att han skulle bli ihågkommen för att ha begått en ond handling, men till skillnad från andra ansåg han att det var värt priset. Uppmärksamheten var hans mål, bombningen av regeringskvarteret i Oslo och massmordet på Utöya var bara ett medel.

De idéer som Breivik ger uttryck för i sitt manifest är varken nya eller originella. Mängder av unga män tänker i liknande banor. Att gå från tanke till handling – från idé till förverkligande – är vanligtvis ett långt steg. Breivik tog det steget för att förverkliga sig själv. Den psykologiska drivkraft som fick honom att utföra dådet bör därför granskas.

Vi måste göra skillnad mellan idéer och personer. Självförverkligande är en oklar idé som bygger på en förväxling mellan dessa. Idéer kan förverkligas av människor. Människor kan däremot inte förverkligas av idéer. Idéer kan spridas och mångfaldigas i form av symboler, till skillnad från människor. Våra namn kan spridas och bilder på oss kan kablas ut på nätet, men vi är inga symboler. Breiviks namn kommer att leva vidare men själv kan han aldrig bli odödlig.

Vi är levande materia av kött och blod – ingenting annat. Liksom andra däggdjur blir vi långsamt förverkligade under graviditeten. Du som kan läsa detta är så verklig som man kan vara. Du finns i världen, det är allt. Under hela livet smittas vi av idéer, men idéerna är inte våra. Vi smittas av dem genom kontakt, på samma sätt som vi smittas av förkylningsvirus. Skillnaden är att idéerna sätter sig på hjärnan och inte på slemhinnorna.

Medierna bidrar till att blanda ihop korten. De fokuserar hellre på personer än på idéer. Politiker får därigenom mycket medial uppmärksamhet och Breivik visade också ett intresse för att bli politiker. Våra politiska ledare får personifiera partiets idéer och därigenom skapas den förväxling mellan person och idé som föder tanken på självförverkligande.

Anders Behring Breivik anser nog att han har förverkligat sig själv nu när hans namn och bild publiceras i miljoner artiklar. Men den som blir känd för omvärlden i samma ögonblick som han utför ett massmord har inte förverkligat sig själv, han har förverkligat en massaker på oskyldiga människor.

Per Norbäck
ordförande
Demoex

Källa: Demoex.