I sista sekund räddades förhandlingarna på FN:s klimatmöte i Doha i Qatar. Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson har dock svårt att riktigt glädja sig åt att förhandlingarna är i hamn.
I sista sekund räddades förhandlingarna på FN:s klimatmöte i Doha i Qatar. Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson har dock svårt att riktigt glädja sig åt att förhandlingarna är i hamn.
– Det är en klen tröst när jag vet att beslutet inte leder till skärpta utsläppsmål. Det är ändå det som förhandlingarna går ut på – att fixa det galopperande klimathotet. Det är dock glädjande att de i sista sekund verkar ha strypt ländernas rätt att använda överskottet av utsläppsrätter. Men förhandlingen är så komplicerad mellan de rikare och fattigare länderna att allt utom kollaps tolkas som en framgång, men resultatet från Doha kommer inte göra att utsläppen minskar snabbare och det finns inte heller någon plan för hur de fattiga länderna skall få pengar till sin egen energiomställning, säger Svante Axelsson.
Resultatet är att det blir ett nytt Kyotoavtal 2 som börjar redan första januari 2013 och slutar 2020. Det fångar bara 15 procent av världens utsläpp men är en viktig livbåt om det stora klimatavtalet, det så kallade Durbanpaketet, inte går i mål 2015. Nya utsläppsminskningar kan spelas in av de som är med i Kyotoavtalet under 2014 i hopp om att klimatmålen skall skärpas. En framgång är att det blev en viss begränsning för industriländernas rätt att ta med överskott av utsläppsrätter från första Kyotoavtalet in i den andra åtagandeperioden
– Det är bra att de fick till ett Kyotoavtal, men läget är nu så allvarligt att det inte räcker att räkna utsläpp i ton utan det handlar om hur många miljontals människoliv som kommer att offras om vi alla inte snabbt gör våra samhällen fossilfria. Färdplanen mot fyra graders temperaturhöjning är en krigsförklaring mot oss själva och jag hoppas innerligt att människan kan ta sitt förnuft till fånga, säger Svante Axelsson.
Det blev inte någon ökning av pengar på bordet från de rika länderna till de fattiga. Tvärtom blir det mindre pengar 2013 jämfört med innevarande år. Och i allt väsentligt är det en ompaketering av det vanliga biståndet. Löftet från Köpenhamn är 100 miljarder nya dollar per år från och med 2020. Fram till dess ska industriländerna öka sina ekonomiska bidrag men länderna lyckades inte enas om hur det skall gå till. Istället tillsattes en arbetsgrupp för att lösa detta inom ett år.
– Det är svårt att vara optimist om ett nytt globalt klimatavtal där alla länder är med när de stora konfliktfrågorna bara sopas under mattan och skjuts upp till nästa års möte. Det nya stora klimatavtale som skall vara klar 2015 tog inte några stora steg framåt under förhandlingen i Doha. De flesta av knäckfrågorna är parkerade och det krävs underverk om utvecklingsländerna och USA skall kunna komma överens om ett gemensamt avtal. Men hoppet är det sista som överger människan, säger Svante Axelsson.
– Slutsatsen av klimatförhandlingarna är att FN-systemet inte tycks kunna leverera de nödvändiga besluten. Nu är exemplets makt viktigare än någonsin. Sverige, EU och andra länder som vill gå före måste nu tillsammans visa att det går att fasa ut de fossila utsläppen snabbt samtidigt som man utvecklar ett gott välfärdssamhälle. Tekniken finns och sannolikt är det bättre för jobben och ekonomin att bli mycket mer energieffektiv och fossiloberoende. Den ekonomiska krisen skapar unika möjligheter att skapa omfattande investeringsprogram för jobb och en ny grön industriell revolution, säger Svante Axelsson.
Källa: Naturskyddsföreningen.
