I forskning och utredning om skolan tillfrågas barnen själva sällan om hur de upplever jämställdheten i skolan. Det visar rapporten Barns perspektiv på jämställdhet i skola (SOU 2010:66) skriven av fil.dr. Kjerstin Andersson m. fl. vid Tema Barn, Linköpings universitet.
Rapporten är en kunskapsöversikt över forskningen om barns perspektiv på jämställdhet i skolan. Den visar att det finns frågor som inte behandlas av forskningen om jämställdhet i skolan. Några exempel på frågorna är barns och ungas upplevelser av hur jämställd skolan är, vilka möjligheter till delaktighet de ges i skolan samt hur de anser att skolan är och bör vara organiserad.
– Jämställdhetsarbete är i allra högsta grad ett politiskt projekt med tydliga målsättningar och förändringsambitioner. I kunskapsproduktion kring barn och jämställdhet möts två ideologiska projekt, jämställdhetssträvan och den bredare politiska ambitionen att utgå från barns bästa. Endast ett fåtal studier lyfter upp barnens perspektiv på jämställdhet, där barn har tillfrågats om hur de upplever sin situation i skolan ur ett jämställdhetsperspektiv. Det säger fil.dr. Kjerstin Andersson vid Tema Barn, som på DEJA:s uppdrag medverkat i en kunskapssammanställning om forskningen rörande barns perspektiv på jämställdhet i skolan.
– Översikten visar att forskning om jämställdhet i skolan sällan tar hänsyn till barns och ungdomars utsagor. Det är min förhoppning att denna forskningsöversikt kan bidra till ökad medvetenhet om vikten av ett barn- och ungdomsperspektiv, säger DEJA:s ordförande Anna Ekström.
Rapporten är nummer åtta i DEJA:s serie av forskarrapporter.
Källa: Regeringskansliet
