Livsmedelsverket undersöker på uppdrag av Landsbygdsdepartementet konsekvenserna för konsumenternas hälsa om Sverige har fortsatt undantag från gränsvärdet för dioxin i viss fet fisk eller inte. Bedömningen är att det är bäst för folkhälsan om EU:s gränsvärde för dioxin i fisk gäller även i Sverige.
Fiskeriverket analyserar på motsvarande sätt vilka konsekvenser ett slopande av dioxinundantaget kan få för fiskerinäringen. Utifrån båda myndigheternas underlag fattar sedan regeringen beslut om huruvida Sverige ska ansöka om fortsatt undantag.
Undantaget från gränsvärdet innebär att framför allt strömming från Östersjön och lax från Östersjön, Vänern och Vättern som innehåller dioxin över EU:s gränsvärde får säljas till konsument inom Sverige. Regeringen ska snart fatta beslut om Sverige bör ha ett fortsatt undantag från gränsvärdet för dioxin i fisk eller inte.
Sverige har sedan 2002 ett tillfälligt undantag som omprövas med jämna mellanrum. Det som nu diskuteras i EU är ett permanent undantag från gränsvärdet för dioxin i fet fisk från hela Östersjön, Vänern och Vättern.
– Med ett permanent undantag måste vi ha ett mer långsiktigt perspektiv på riskerna och nyttan med den här fisken. Dioxinhalterna är fortfarande höga i framför allt strömming från Norrlandskusten och i lax. Vår bedömning är därför att riskerna med ett undantag överstiger nyttan. Ett slopat undantag är därför mest fördelaktigt ur ett folkhälsoperspektiv säger Marie Aune, som har lett undersökningen på Livsmedelsverket.
Det är dock bara en liten del av all strömming som fiskas som överskrider gränsvärdet. Livsmedelsverket bedömer därför att strömming kommer att finnas i butik i samma utsträckning som tidigare, även om Sverige följer de uppsatta gränsvärdena. Det kommer också att fortsätta att finnas lax, eftersom den lax som säljs i vanliga affärer är odlad och klarar gränsvärdena.
Livsmedelsverket ställningstagande grundas bland annat på nya data som bättre än tidigare beskriver den svenska befolkningens konsumtion av strömming. De flesta konsumenter äter strömming högst några få gånger per år. Men det finns tusentals barn och unga kvinnor som äter strömming flera gånger per månad, och därmed riskerar att få i sig större mängder dioxiner än vad som anses tolerabelt.
– Dessa konsumenter, främst de som bor längs Norrlandskusten, och som äter lokalt fångad strömming, kommer långsiktigt att skyddas från att få i sig för mycket dioxiner om strömming som överskrider gränsvärdena inte får säljas, säger Marie Aune.
Fakta om Sveriges undantag från dioxingränsvärdet
Inom EU finns gränsvärden för dioxin och dioxinlika PCB:er i bland annat fisk. Fet fisk från Östersjöområdet, som strömming och vildfångad lax, innehåller ofta halter som överskrider dessa gränsvärden. Sverige har sedan 2002 haft ett tillfälligt undantag från EU:s gränsvärde. Undantaget omprövas med jämna mellanrum. Det nuvarande undantaget innebär att Sverige får sälja fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern som överskrider gränsvärdena på den svenska marknaden. De fiskar det gäller är vildfångad lax, strömming/sill, röding, öring och rom från siklöja. Finland har motsvarande undantag.
Fakta om dioxin och hälsoeffekter
Dioxin ansamlas i kroppen och om man utsätts för höga halter dioxin under lång tid kan immunförsvar, fortplantningsförmåga, hormonsystem och nervsystem påverkas. Dioxin ökar också risken för cancer. I mycket höga doser kan dioxin orsaka så kallad klorakne, en långvarig akneliknande hudinflammation i ansiktet.
Dioxin förs över till foster och ammade spädbarn via moderkakan och modersmjölken. Därför är det viktigt att flickor och kvinnor i fertil ålder utsätts för så lite dioxin som möjligt. Även pojkar bör utsättas för så lite dioxin som möjligt eftersom unga individer är mer känsliga för vissa effekter av miljöföroreningar än vuxna. Livsmedelsverkets nuvarande råd är att barn och kvinnor i barnafödande ålder äter fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern högst 2-3 gånger per år.
Källa: Livsmedelsverket
