Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Naturvårdsverket överklagar Bungedomen

I juli gav mark- och miljööverdomstolen tillstånd till Nordkalk för kalkbrytning i Bunge på norra Gotland. Domstolen har tagit beslutet utan att kunna försäkra sig om att det inte får negativa konsekvenser för den natur som Sverige åtagit sig att skydda.

Naturvårdsverket överklagade mark- och miljööverdomstolens dom till Högsta Domstolen i början på juli. Nu har vi utvecklat våra skäl.

Naturvårdsverket anser att de två näraliggande Natura 2000-områdena Bräntings haid och Bästeträsk kommer att ta skada av verksamheten. Kalktäkten kan påverka arter och livsmiljöer i själva Natura 2000-områdena och skär också rakt igenom ett stort sammanhängande våtmarksområde med rikkärr, kalkkärr och fuktängar. Naturen är så unik att Naturvårdsverket har föreslagit att en nationalpark ska bildas här.

– Verksamheten som Nordkalk vill bedriva är en mycket omfattande exploatering i direkt anslutning till två Natura 2000-områden. Det är det område på Gotland som är minst påverkat av mänsklig verksamhet. Naturvårdsverket vill att det ska bevaras till framtida generationer, säger Krister Mild, handläggare på enheten för prövning och regelgivning.

Natura 2000-områden är skyddade enligt bland annat art- och habitatdirektivet och syftet är att bevara den biologiska mångfalden i Europa.

Tillstånd trots att villkoren inte är klara
Mark- och miljööverdomstolen har gett tillstånd till Nordkalk utan att det går att säga vilka konsekvenser verksamheten kommer att få för Natura 2000-områdena. Det beror bland annat på att Mark- och miljööverdomstolen har överlåtit till länsstyrelsen att besluta om flera centrala villkor för verksamheten. Det gäller till exempel efterbehandlingen, alltså hur området ska tas om hand när brytningen är klar. Även när verksamheten har avslutats kan Natura 2000-områdena påverkas negativt.

Saknar förhandsavgörande

Olika instanser har kommit fram till skilda slutsatser om tolkningen av EU:s Natura 2000-regler. Trots detta har Mark- och miljööverdomstolen inte vänt sig till EU-domstolen för vägledning. Naturvårdsverket vill därför att Högsta domstolen begär in ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

–Vi anser att beslutet strider mot art- och habitatdirektivet, EU-domstolens praxis och svensk lagstiftning, säger Krister Mild.

Naturvårdsverkets uppgift är att tillvarata allmänna miljöintressen i mål och ärenden.