Personer som äter mycket fet fisk, särskilt från Östersjöområdet, har högre halter av vissa sorters PCB i blodet än andra. Det visar en ny undersökning från Livsmedelsverket. Samtidigt har halterna i miljön sjunkit de senaste decennierna.
– Det här betyder alltså inte att man ska sluta äta fisk. Tvärtom visar forskning att de som äter mycket fisk är friskare än de som äter lite fisk. Men just fet fisk från Östersjön ska man vara försiktig med, säger Per Ola Darnerud, toxikolog på Livsmedelsverket.
Undersökningen, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environment International, är en fördjupad analys av Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten 2010-11, om vuxna svenskars matvanor. I analysen undersökte man halterna PCB, DDT och klorerade bekämpningsmedel i blodprover från 250 personer och hur halterna var kopplade till matvanorna. Dessa ämnen förbjöds på 1970-talet men eftersom de är svårnedbrytbara finns de kvar i miljön under lång tid.
– Halterna ligger på liknande nivåer som i andra länder i Europa. Vi ser också att halterna i miljön har sjunkit de senaste decennierna och dagens unga utsätts för betydligt mindre PCB än de som var unga på 70-talet. Men det är viktigt att befolkningens exponering för PCB fortsätter att minska ytterligare så att det finns goda marginaler till de nivåer där man har sett negativa hälsoeffekter på människor, säger Per Ola Darnerud.
Nyttan med fisk överväger
Personer som åt mycket fet fisk hade högre halter miljögifter än de som åt fisk sällan. Högst halter hade de som ofta åt fet fisk från Östersjön. Samtidigt hade fiskätarna högre halt av nyttiga fiskfettsyror i blodet. Fisk innehåller också andra viktiga näringsämnen, som D-vitamin, jod och selen.
– När vi väger nyttan med fisk mot riskerna med miljögifter är det tydligt att nyttan i de flesta fall överväger. Men just fet fisk från Östersjön ska man vara försiktig med, särskilt barn och kvinnor i barnafödande ålder, säger Per Ola Darnerud.
Högst två till tre gånger per år
Kvinnor som hade ammat sina barn hade lägre halter PCB i blodet än kvinnor som inte hade ammat, och män. Det kan bero på att de miljögifter som lagrats i kroppen förs ut med bröstmjölken. Halterna PCB i bröstmjölk har dock sjunkit stadigt sedan 1970-talet, och trots att det finns miljöföroreningar i mjölken är amning positivt för spädbarnets utveckling.
– Även om halterna sjunker är det viktigt att få sig så lite PCB under uppväxten som möjligt. Vårt råd är att barn och kvinnor i barnafödande ålder äter fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern högst två till tre gånger per år. Vi har nu en extra informationssatsning kring fiskråden med en särskild webbplats – säger Per Ola Darnerud.
I Riksmaten 2010-11 deltog nära 1800 personer mellan 18-80 år från hela landet. De registrerade allt de åt och drack under fyra dagar och svarade även på ett femtiotal frågor om sina matvanor. 250 personer från sju regioner lämnade dessutom blod- och urinprover: Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro. Analysen har möjliggjorts genom finansiering från Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning.
Källa: Livsmedelsverket.
