Åtta av tio restauranger serverar inte det som anges på menyn. Ofta byts till exempel den ursprungsskyddade fetaosten ut mot billigare salladsost utan att konsumenten informeras. Det framgår av en rapport från Livsmedelsverket där 13 kommuner jämfört 59 restaurangers menyer med vad som verkligen köpts in.
– Det är här tyder på att konsumenterna ofta inte får vad de betalar för och att det finns all anledning att fortsätta kontrollera att reglerna följs kring skyddade ursprungsbeteckningar, säger Pontus Elvingsson, statsinspektör på Livsmedelsverket.
Fetaost var den produkt som det oftast fuskades med. Nästan hälften av restaurangerna serverade salladsost eller fårost i stället för den ursprungsskyddade fetaost som angavs i menyn.
I de butiker som kontrollerades hittades 106 felmärkta produkter fördelat på 63 producenter och varumärkesägare. Ett vanligt fel är att den som förpackar inte anger att produkten är skyddad. Ett exempel är Falukorv som ska märkas med en symbol för garanterad traditionell specialitet eller orden ”garanterad traditionell specialitet” och ”enligt svensk traditon”.
Projektet undersökte även hur sex olika livsmedelsproducenter, varav fyra producerar falukorv, uppfyllde märkningskraven. Samtliga hade fel i märkningen av sina produkter.
Tre olika skyddade beteckningar
Skyddade ursprungsbeteckningar är en märkning av livsmedel med krav på att råvaran ska produceras, bearbetas och beredas inom ett avgränsat geografiskt område. Exempel är Fetaost och Prosciutto di Parma (parmaskinka) eller Kalix löjrom.
Ett livsmedel kan också ha en skyddad geografisk beteckning. Det betyder att det ska finnas en koppling mellan namnet på livsmedlet och det geografiska område den tillverkas i. Exempel på det är osten Svecia som måste tillverkas i Sverige och Skånsk spettekaka som måste tillverkas i Skåne.
Andra livsmedel kan ha beteckningen garanterad traditionell specialitet. Dessa är inte geografiskt begränsade utan kan produceras var som helst. Hushållsost och falukorv är exempel.
– Livsmedelsverket ser allvarligt på att konsumenten vilseleds. Även om undersökningen inte visar hur det är i hela landet så bekräftas bilden av enskilda kommuner som genomfört liknande kontroller, säger Pontus Elvingsson.
Kontrollprojektet genomfördes i samband med en utbildning i 13 kommuner och Livsmedelsverkets kontrollregion Norra Skåne. Projektet riktade in sig på kontroll av skyddade beteckningar och vissa vilseledande beteckningar. De flesta kontrollerna gjordes i restauranger men även i butiker och hos producenter.
Källa: Livsmedelsverket
