Ett effektivare arbete mot livsstilskriminella är en nyckel för att minska brottsligheten och öka tryggheten. I januari 2012 påbörjade Polisen en nationell satsning mot livsstilskriminellas brottslighet och nu tas ytterligare ett steg.
Polisen arbetar aktivt för att minska mängdbrottsligheten. Det sker på flera olika sätt och ett av dem handlar om att vidta åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet. Livsstilskriminella är en grupp som består av individer som vanemässigt begår brott för att finansiera sitt missbruk av alkohol och narkotika. Dessa står för en oproportionerligt stor del av brottsligheten.
Regeringen gav 2011 i uppdrag åt Rikspolisstyrelsen att vidta åtgärder mot livsstilskriminella och Polisen genomför därför en nationell satsning. Med denna kommer Polisen arbeta mer systematiskt och enhetligt i hela landet.
– Polisen har alltid arbetat mot den här typen av brottslighet. Vad som är nytt med den här satsningen är att vi kraftsamlar och jobbar mer systematiskt mot en tydlig problembild tillsammans med andra myndigheter och organisationer, säger Karl Wallin vid Rikspolisstyrelsen.
Identifiera livsstilskriminella
För att lyckas har framgångsrika arbetsmetoder från polismyndigheterna sammanställts i en vägledning. Där finns en metod som är särskilt viktig och som handlar om att varje polismyndighet gör en fokuslista över de mest brottsaktiva personerna.
– Först identifieras de mest brottsaktiva individerna. Sedan spanar man på dem och ingriper mot allt man ser i brottslig väg. Genom att jobba mer systematiskt och mer uthålligt gör vi det mer besvärligt för livsstilskriminella att begå brott, säger Karl Wallin.
Bidra till förändrad livsstil
Varje månad följer Polisen över 800 av de mest brottsaktiva livsstilskriminella i Sverige. Från januari till november handlade det om cirka 1 200 olika personer. Under samma period har fler än 1 200 domar meddelats och närmare 300 vårdinsatser gjorts.
– För ett framgångsrikt och hållbart arbete mot livsstilskriminella krävs att de med missbruksproblem erbjuds vård, och därefter bostad och en meningsfull sysselsättning, säger Karl Wallin.
En viktig del i Polisen förebyggande arbete är att få den livsstilskriminella att reflektera över sin livssituation.
– Polisens roll i det motiverande samtalet är att väcka en vilja till förändring hos den livsstilskriminelle. Även samverkan med andra myndigheter och organisationer, exempelvis Kriminalvårdens frivård och kommunernas socialtjänst, är av stor vikt för att lyckas, avslutar han.
Mer information om Polisens satsning mot livsstilskriminellas brottslighet: www.polisen.se/Om-polisen/Uppdrag-och-mal/Sarskilda-satsningar/Satsning-mot-livsstilskriminellas-brottslighet/.
Fakta/Livsstilskriminella
I juni 2011 gav regeringen Rikspolisstyrelsen i uppdrag att motverka livsstilskriminellas brottslighet. De utgör cirka tio procent av de kriminella, men står för hälften av alla anmälda brott. En majoritet av personerna är män mellan 20 och 50 år, och de begår huvudsakligen brott för att finansiera sitt alkohol- eller narkotikamissbruk.
Källa: Polisen
