Nyårsraketerna har de senaste åren fått lämna plats för ljuslyktor med ståltråd. Vackra, tysta och vänliga mot miljö och djur – tror vi. Baksidan är att lyktorna faller ner någonstans, många gånger på åkrar och beteshagar. Och kor som får i sig ståltråden kan få allvarliga skador.
Den vanligaste ljuslyktan är gjord av rispapper och ståltråd. Ståltråd som inte upptäcks och plockas bort riskerar att hackas i små bitar av maskiner, och sedan hamna i djurens foder. Särskilt kor är dåliga på att sortera ut vassa föremål när de äter, vilket gör att de lätt kan drabbas av invärtes skador.
– Vi i LRF vill inte förbjuda ljuslyktorna. De är på många sätt ett stillsamt alternativ till nyårsraketerna, som många djur störs av. Men eftersom det som sänds upp någon gång kommer ner är det viktigt att tänka sig för. Hur ligger vinden? Vart kommer ljuslyktan att landa om några minuter? Finns det en risk att ljuslyktorna hamnar på en åker eller beteshage? säger Anniqa Nygård, vice ordförande i LRF, Lantbrukarnas Riksförbund.
Exakt hur stora problemen med ståltråden från ljuslyktor är vet ingen. Några tillförlitliga uppgifter finns inte, varken i Sverige eller någon annanstans. I England beslutade man därför nyligen att låta göra en oberoende undersökning av hur pass stort problemet är för boskap och miljön och vad man kan göra åt det.
Men det finns olika varianter av ljuslyktor. Allt ifrån helt i plast till fullt nedbrytningsbara lyktor. De senare har en konstruktion av bambu och snören av naturmaterial.
– Dessa är absolut att föredra ur djurskyddssynpunkt och kan bidra till att fenomenet med ljuslyktor blir en hållbar tradition, här för att stanna, säger Anniqa Nygård.
Källa: LRF, Lantbrukarnas Riksförbund.
