Ofta sägs att mediers bevakning av politiken blir alltmer personfixerad och partiledarfokuserad. Men det är en uppfattning som bara delvis är sann. Bilden måste nyanseras för att stämma med verkligheten. Det hävdas i en kommande avhandling från Göteborgs universitet.
– Det stämmer att partiledarna generellt tar mer plats i media, säger Johannes Bjerling som skrivit avhandlingen. Men graden av personfixering är olika framträdande i olika medier och förändringen över tid är inte lika stor som debatten ofta kan ge sken av.
Johannes Bjerling har studerat partiledarnas betydelse i tio svenska val och hur dessa personer har framställs i ett urval av nyhetsmedier: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen, SVT, Sveriges Radio samt TV4. Tidsperioden är 1979 till 2010.
– Av de olika medietyperna är det bara i kvällspress som det går att se en tydlig trend av ökad personfixering. I alla övriga är utfallet blandat.
Trenden har också i sig flera olika sidor. Dels handlar det om att partiledarna betonas mer än partierna, dels ett större medialt intresse för själva personen bakom den formella positionen. Familj och familjeliv lyfts fram mer idag än för fyrtio år sedan.
I studien ställer Johannes Bjerling förändringarna inom media i relation till förändringar inom det politiska systemet. Här ser han att såväl det ömsesidiga beroendet som komplexiteten inom de båda systemen ökar. Samtidigt minskar väljarnas identifikation med ett speciellt parti. Ur det perspektivet är medias ökande personfixering vare sig förvånande eller självklart negativt, menar han.
– För väljarnas informationsbehov kan det mycket väl vara så att partiledarnas personlighet har blivit allt viktigare över tid.
Ett annat resultat av studien är att partiledarnas synlighet rent visuellt – pressens fotografier av dem – har ökat. Men det är ett fenomen som sällan uppmärksammas när politisk kommunikation studeras. Något Johannes Bjerling finner märkligt med tanke på all kunskap vi har om bilders betydelse.
– Att det var ordet och den skrivna texten som stod i fokus för femtio-sextio år sedan må väl vara hänt, men att vi fortfarande – efter sextio år med TV – försummar bilderna är närmast obegripligt.
Avhandlingens titel: The Personalisation of Swedish Politics: Party Leaders in the Election Coverage 1979 – 2010
Källa: Göteborgs universitet
