Alla demokratiska stater och organisationer måste agera mot Rysslands invasion av Ukraina. Omfattande och tydliga konsekvenser måste till för att undvika prejudikat.
Länge har dialog och samarbete varit medlen för att öka stabilitet och ekonomisk tillväxt i världen. I grunden är dialog och samarbete de rätta verktygen, men dessa förutsätter att alla parter har samma mål – att bygga en stabil och fredlig värld baserad på ömsesidig respekt. När en eller flera parter i samarbetet istället utgår ifrån sina egna nationella (imperialistiska) mål blir dialogen istället en begräsning.
Sedan den första ryska invasionen av Ukraina 2014 (annekteringen av Krim) har västvärlden försökt kombinera piska med morot. Å ena sidan har det införts sanktioner mot ledande personer i Ryssland men samtidigt har Tyskland gjort sig beroende av en ny gasledning från Ryssland för sin energiförsörjning. Från Putins sida har det inte under någon tidpunkt funnits några tankar på att lämna Ukraina, tvärtom så har hans aptit på att rätta till “ett historiskt misstag” (tillåta att Ukraina blev självständigt) vuxit.
Invasionen av Ukraina är en medveten aktion av en skrupellös diktator, men det vore ett stort misstag från den demokratiska världen att tro att detta är en isolerad företeelse. Kina som öppet stödjer Ryssland har sin egen agenda. Denna inkluderar att “återföra” Taiwan till Kina och att expandera geografiskt i sydkinesiska havet. Kina betraktar nyfiket hur den demokratiska världen kommer att agera och hantera den ryska invasionen.
För den demokratiska världen, med USA och EU i spetsen, står mycket på spel. Så mycket att det inte kan hanteras utan starka, gemensamma och omfattande konsekvenser för Ryssland, men också för våra egna länder. Även organisationer, vilka säger sig stå för demokratiska värderingar, måste agera. Här faller ett tungt ansvar på organisationer som Fifa, Uefa och IOK.
I väst måste vi vara beredda att acceptera konsekvenser som berör oss, såsom högre energi- och bensinpriser, att vi måste bryta ingångna avtal och vi måste acceptera att vi inte spelar VM-kval mot Ryssland, även om konsekvensen blir att vi förlorar en eventuell VM-plats.
Ett militärt ingripande skulle eskalera situationen och saknar politiskt stöd; däremot måste ekonomisk och politisk isolering på alla plan av Ryssland göras. Putin har visat att han inte är intresserad av diplomati eller dialog, då finns det inte heller någon anledning att driva den processen.
Utan ett starkt och konsekvent agerande kommer andra diktaturer, med Kina i spetsen, att utnyttja samma svaghet i den demokratiska världen.
