Nu i helgen gick mässan Underbara Barn av stapeln. Mässan var späckad med allt som har med barn att göra; försäkringar, prylar, böcker, seminarier om barnuppfostran. Även en festfixare för barn fanns representerad, Elin Entertainment. Det är ett årligt återkommande evenemang. Så om ni missade det i år så har ni chansen igen nästa år.
Det var en välbesökt mässa utan att vara olidligt trångt. På söndan var det barnvagnarnas dag, kunde bli rätt trångt. Alla småbarnsföräldrar som ägnat lördan åt att pusta ut efter en arbetsvecka med dagislämning och hämtning tyckte att det var dags att gå ut och göra något. Och det fanns som sagt mycket att göra och titta på.
Hela helgen har det varit olika seminarier som berör barnuppfostran ur olika vinklar. Alla föredragshållarna var trevliga och sa bra och intressanta saker. Det vore kul om det kommit någon riktig kontroversiell typ och sagt saker som orsakat en rejäl debatt. Lars H Gustafsson, barnläkare och författare, kritiserade programmet Super-nanny och de uppfostringsmetoder som de propagerar för. Det hävdas att de uppfostringsmetoderna skulle vara någonting nytt och radikalt, men det är bara samma gamla auktoritära metoder som vi förkastade i Sverige på 40-talet. Nu börjar vi se en en återkomst för den så kallade Svarta pedagogiken med straffmetoder som skamvrå eller ”Time-out-stol”. Time-out är en sportterm som betyder att man tar en taktisk paus. Man kan inte tvinga på någon annan en time-out. Att lära barnet att det inte ska visa ilska är helt förkastligt. Ilska är ju ett sätt att visa att någonting är fel. När barnet lugnat ner sig ska man ta försöka ta reda på varför han/hon var arg, inte skälla ut barnet för att det visade ilska. Någonting annat som Lars Gustafsson var starkt emot var att straffa barnet genom att ignorera det och vägra prata med det. Det är inte bra för relationen mellan barnet och föräldern. När en vuxen blir behandlad så av en andra vuxna kallas det för mobbing.
Malin Alfvén pratade om trots. Hon är författare till Trotsboken. Hon pratade om att det finns flera olika trotsåldrar, inte bara en. Som tur är så kommer trotsåldrarna periodvis för de allra flesta barn, med lugna perioder där emellan. Det är kanske svårt att tro det när man ser ett trotsigt barn, men trots är faktiskt ett tecken på mognad och utveckling. Trots är en del av frigörelseprocessen. Under trotsperioderna kan det vara bäst både för en själv och för barnet att släppa lite på gränsdragningar och låta saker och ting flyta. Lars Gustafsson pratade om att välja sina strider, att ta fajten om det som verkligen är viktigt. Ingen mår bra av att bråka om allt.
Hon kallade sig barn- och föräldrapsykolog. Titeln föräldrapsykolog har hon tagit själv. Det finns egentligen inget som heter så. Hon menar på att även föräldrarna kan behöva hjälp. Dagens föräldrar har alldeles för lätt att skuldbelägga sig själva. Så fort barnet gör någonting fel så tror de att det är deras fel, att de gjort någonting fel i uppfostran. På hur många föräldraboksomslag ser man glada föräldrar? Men det viktigaste i barnuppfostran är tid, att ta sig att umgås med och prata med barnet. Kvalitetstid finns inget som heter. Kvalitet kan aldrig väga upp kvantitet.
