Samhället betalar en skyhög prislapp för våld i offentliga miljöer. Gatuvåldet kan kosta en medelstor svensk kommun 200 miljoner årligen. Även skolan är en våldsarena där skolvåldet kan kosta samhället 160 miljoner årligen. Det visar en ny rapport, ”Gatuvåldet ur ett kommunalt perspektiv” framtagen av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog på uppdrag av Skandia Idéer för livet och Akta huvudet, som finns att läsa på Utanförskapets pris hemsida.
Våldets orsaker och syften är av oerhört skiftande karaktär, alltifrån skolvåld, rasistiskt våld, gängkriminalitet till våld vid idrottsevenemang. Gemensamt för allt våld är att det skadar, söndrar, förstör och, inte minst, medför kostnader. Inte bara i försämrad livskvalitet, våldet genererar även enorma samhällskostnader.
– Genom att sätta siffror på våldets kostnader kan vi visa att det har ett svidande högt pris, både rent mänskligt och krasst ekonomiskt. Rapporten är en del av vår satsning att synliggöra utanförskapets pris, och därmed, förebyggande insatsers värde, säger Lena Hök, chef Corporate Responsibility Skandia och Idéer för livet.
Några slutsatser från rapporten:
Nationellt sett är skolan den vanligaste offentliga platsen för brott såsom våld, hot och stölder. Enligt Brå är det omkring 2 000 niondeklassare som varje år utsätts för våld i skolan som är så pass grovt att det lett till någon form av vårdbesök. Summan av samhällets kostnader för denna typ av våld uppgår till cirka 80 000 kronor per tillfälle, vilket kan innebära totalt 160 miljoner ur ett nationellt perspektiv.
Ett enda personrån med mycket begränsade fysiska skador kan kosta samhället upp mot 225 000 kronor.
Ett års gatuvåldsbrott i en större svensk kommun kan leda till långsiktiga samhällskostnader på mer än 200 miljoner kronor.
Ett våldsoffer som invalidiseras av sina skador får inte bara sitt liv förstört utan kan under resten av sin livstid kosta samhället upp emot 50 miljoner kronor. Våldets kostnader visar sig ofta långt efter våldstillfället och det är inte bara rättsväsendet och landstinget som får stora kostnader. Kommuner och Försäkringskassan berörs betydligt mer än vad man haft en uppfattning om tidigare. För en livstids invalidisering av en ungdom står Försäkringskassan för cirka 64 procent av de totala samhällskostnaderna.
– Förebyggande insatser som görs av exempelvis fritidsgårdar och skolkuratorer kan vara goda investeringar om man jämför med den skyhöga framtida prislappen för de barn som är i riskzonen. Det är helt enkelt lönsamt att agera när en tioåring skickar de första varningssignalerna. Vi vill göra upp med synsättet att satsningar på unga ses som en ”kostnad”. Det är en social investering i vårt framtida samhälle, säger Lena Hök.
Rapporten om Gatuvåldets kostnader kommer att presenteras på ett seminarium den 23 januari i Skandias lokaler på Lindhagensgatan 86 där bland andra Ingvar Nilsson medverkar tillsammans med initiativtagarna Idéer för livet och Akta Huvudet. Men du kan redan nu ta del av rapporten på Utanförskapets pris hemsida.
Idéer för livet har sedan 2007 tillsammans med nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog arbetat för att tydliggöra utanförskapets pris och det förebyggande arbetets värde. Satsningen innebär att cirka 60 kommuner utbildats i Idéer för livets metod för socioekonomiska bokslut med syfte att främja förebyggande insatser och investeringar i barn och unga i riskzonen.
På Utanförskapets pris hemsida kan du läsa rapporten och få mer information om Idéer för livets arbete.
Källa: Skandia.
